jo-wy: Medicine Hat

Tack för alla kommentarer på bloggen! Det är inspirerande, trodde aldrig det skulle vara så kul att fixa med foton och inlägg!

Våra liv traskar på i rätt så långsam takt just nu...visst njuter vi av ledighet och sovmorgnar och att kunna göra vad vi vill hela dagarna, men vi börjar båda bli lite rastlösa och känner oss rätt så onyttiga. Wyatts föräldrar Marg och Dale är super på alla sätt och vis och jag känner mig verkligen välkommen, men man kan väl knappast sticka under stol med att de flesta vid 29 resp 31 års ålder för längesen passerade bo-hemma stadiet...Vi båda vill såklart börja jobba och skaffa vår egen lilla lya. Vi får helt enkelt försöka njuta av den här tiden och tänka att det nog dröjer länge innan vi får ha det så här lyxigt igen. Då Dale är läkare har jag dessutom haft lyxen att få några av mina hundratals födelsemärken på ryggen borttagna, så jag ska inte klaga!!

Så, lite info om Medicine Hat. Staden ligger i provinsen Alberta (stora gas-och oljefyndigheter = rikaste provinsen i Kanada = konservativ) och har ca 60 000 inv. Staden är rätt så utspridd, med en liten stadskärna som egentligen mest består av ett par gator med lite butiker. Tyvärr står många lokaler tomma då stora köpcentrum tar över, så det är inte så mycket action nere i downtown Medicine Hat...Här finns en hel del vackra gamla hus från början av 1900-talet med glasverandor och härliga terasser. South Saskatchewan River flyter genom staden och landskapet utanför staden är rätt så prärieliknande. Filmen Brokeback Mountain spelades in ca 5 mil utanför Medicine Hat, bra observering Johanna F!!

I princip 80 procent av alla fordon här består av pick up vans eller trucks, gärna en pimpad version med upphöjd kaross och stooora däck.... hockefrillor förekommer mer än hemma, gärna i kombination med en schysst mustach och keps...det är med andra ord en annorlunda upplevelse!

Nu nöjer jag mig för denna gången då jag ska gå och göra mig redo inför en tidig middag med ett par av Wyatts vänner, och bifogar lite bilder från the Hat. Tack Camilla för ditt smickrande inlägg på er egen suveräna blogg. Känner lite prestationsångest.....